Fåglarna vid Skundern och Mälby Kvarn.

Att vara fågelskådare är inget man är då och då. Så fort man lärt sig lite om de små liven så drabbas man av en konstant lust att tillämpa
sina kunskaper i tid och otid. Det börjar med mesarna vid sitt eget fågelbord för att eskalera till ett ständigt resande till andras fågelbord 
oavsett om dessa befinner sig i övre Lappland eller någon annanstans. Risken är att slutet för skådarkarriären infinner sig som en hjärtattack 
med personsökaren i handen för att man inser att man inte hinner till nästa tillfällige gäst.

Man blir alltså lätt beroende av denna sysselsättning vilket naturligtvis sätter sina spår i hur ens familjeliv ser ut och hur man väljer att bo. 
Fåglar finns överallt och har en tendens att vilja röra på sig också. Det är dessvärre inte alltid som fågelskådarna befinner sig där de rara 
fåglarna är, men påfallande ofta finns det gott om fågel där skådarna finns. Desto mer varierad miljö där skådaren befinner sig desto fler arter 
kan där upptäckas. Mälby Kvarn och nordöstra delen av sjön Skundern utgör inget undantag. Här finns gott om fågel om man är uppmärksam 
och någorlunda kunnig.

Från det att jag flyttade ut till Mälby Kvarn så har jag följaktligen ständigt varit uppmärksam på vad som funnits runt min tomt och där jag rört 
mig. Skundern spanas av flera gånger om dan under högsäsong och det är ett ansenligt antal timmar som tillbringats bakom tubkikaren på berget 
hos mig.

Under rubriken Skunderns fåglar har jag sammanfattat hur de olika fågelarterna uppträder i och kring Skundern. I min egen tomtlista presenteras
de arter som jag sett från min tomt (fn.178 arter). På dessa länkar hittar du mer om min egen ringmärkning (även CES) och av siskor och gräshoppsångare.

Under november till mars så fungerar min fågelmatning vid Mälby Kvarn. De vanligaste arterna som ses där då är talgoxe, blåmes, nötväcka, gulsparv och 
grönfink. Men även större hackspett, skata, entita, nötskrika, koltrast  besöker matningen regelbundet. Grönsiska, gråsiska, domherre, bofink och bergfink 
kan vara vanliga under vissa år emedan de är mer oregelbundna besökare andra. Bland de mer fåtaliga/ovanliga besökarna märks: duvhök, sparvhök, fasan, 
mindre hackspett, björktrast, stjärtmes, talltita, svartmes, nötkråka, kaja, pilfink, gråsparv, snösiska och steglits. Stenknäck och sidensvans har också gjort 
ett par korta besök på matningen genom åren. I mars så kan även enstaka tidiga sävsparvar ses proviantera vid matningen.

Till tillfälliga nyfikna gäster vid matningen kan man räkna kattuggla, gröngöling, spillkråka, gärdsmyg, kungsfågel, trädkrypare och kråka. Dessa arter 
provianterar knappast utan är nog snarare ute efter att "kolla läget".  

I min tomtlista finns endast de 178 arter medräknade som setts från eller på min tomt. Detta innebär således att arter sedda hos grannarna inte räknas. Inte heller den
glada som en mina närmsta grannar såg sträcka förbi (suck). Jag måste dock medge att en del kringboende ler (ok garvar högt) när tomtinnehavaren plötsligt kutar
iväg (springer) över tomtgränsen för att få in arten på "rätt sida". Men vad står man inte ut med för att roa sig själv. Roa dig du också -gå med i klubb tomt 100! En klubb
för alla tomtskådare (gratis!).

Varför inte vara med på tomtskådar-SM? Vid Mälby Kvarn sågs den 2 september 2000 inte mindre än 79 arter. Topparter denna gång blev blåhake, havsörn och trädlärka.

"Big sit" är en annan tävlingsform som också den är kul. Under denna tävling får den tävlande (kan vara ett lag) inte röra sig mer än 10 m från en förutbestämd punkt. Arter
sedda från längre håll än detta (från utgångspunkten) räknas således inte! Under Big sit den 6 maj 2000 sågs hela 83 arter från Mälby Kvarn. Topparter blev då sjöorre, småskrake,
havsörn och tornfalk.