Utter

Spårstämplar av två uttrar vid bäckmynningen Mälby Kvarn 2004.

Uttern har under flera decennier varit nära att försvinna ur vår fauna helt i vår del av landet. Att mängden PCB och DDT minskat
(lagrat i fett i bland annat fisk) har säkert bidragit till att åter fått bättre chanser att klara sig. Sannolikt har även utsättningarna av 
uttrar under slutet av 1980-början av 1990-talet bidragit på sitt sätt. Uttrarna vandrar utmed vattensystemen och tycks inte stanna 
länge på någon plats varför de är mycket svårsedda. Spårstämplar och spillning på stenar  som till skillnad från övriga mårddjur inte 
stinker illa (lukten varierar dock med födovalet) är spår man kan se ibland. Uttern är ett ganska stort djur med stora spårstämplar 
varför förväxling med mink borde vara utesluten men det är inte sällan folk beskriver den mycket vanligare minken i sina utterobservationer. 
Uttern är omkring en meter lång (inte sällan längre) och kan väga från 2,5 kilo (ungar) ända uppemot 15 kilo i rekordfall (vanligen hälften). 
Minken däremot är sällan större än 60 cm  och väger blygsamma 1-1,6 kilo.

Bilderna på denna sida visar spår från ett av de utterbesök vi haft vid Mälby Kvarn. Dessa spår är från mitten av januari 2004 då två uttrar 
höll till ett par dagar utmed bäcken.

Spårstämplar

Uttrarna leker ofta och åker kana. Här har de kanat nedför brinken vid spången till kvarnen.

Lite snedsprång och kiv i snön.

Just vid den här matplatsen vid bäckmynningen var det fisk på menyn.

Längre upp utmed bäcken ändrades menyn till att innehålla paddor. Det är inte ovanligt att man hittar bytesdjur pådet här viset efter uttrar.
De tycks aldrig lida brist på mat och sannolikt så är jakten så rolig att den fortsätter även efter att de blivit mätta. 

Här syns en annan vak där bytet tycks ha varit paddor (kvarnen i bakgrunden).