Nuvarande kvarn

Nuvarande kvarn

Byggnadsår för den kvarn som finns idag har jag inte lyckats få fram (-än). Exakt hur gammal byggnaden är är inte lätt att säga men den är inte otroligt att byggnaden är från 1800-talets slut. Detta antagande bygger på att det fortfarande finns en drivaxel kvar som kvarnhjulet varit uppbyggd kring. Detta torde tyda på att kvarnen även i denna skepnad faktiskt haft ett utvändigt kvarnhjul (överfalls?) och att den inte byggts om vid elektrifieringen. Det jag vet är att kvarnen elektrifierades under 30-talet och att den valskvarn som finns i byggnaden är från denna period. Dagens kvarn är väldigt välbevarad och nästan helt i ursprungligt och användbart skick. Det som saknas är drivningen i form av ett "vattenhjul" eller en elmotor.Det finns också en drivaxel som måste lyftas på plats.

Som synes på bilden har jag flyttat på dörren och byggt en gångbro över bäcken. Tidigare fanns här - som kan ses på bilden nedan - en såg framför och det var antagligen en (eller flera) övergång från sågen till kvarnen. Innanför den gamla dörren finns de flera ton tunga kvarnstenarna. Jag hade svårt att komma in den vägen varför jag flyttade på ingången.

Kvarnen ser lite skamfilad ut på bilden (och i verkligheten). Detta beror inte på att fasaden är dålig utan på att (falu-) rödfärgen flagnat av. Att jag inte målat om kvarnen beror på att de moderna färgerna inte klarar av den fuktiga miljön med en ständigt forsande bäck framför. Det är mer eller mindre garanti för att en ommålning skulle bidra till massiva mögelangrepp. I väntan på bättre färger mår kvarnen bäst av att vara omålad.Tegeltaket har under slutet av 1970-talet ersatts av ett plåttak.

Under mellankrigsåren så moderniserades kvarnen och utrustades med såväl turbin och som generator för viss
elutvinning och för drift av kvarnen. Maskineriet med stålvalsar inköptes och installerades och är för övrigt av samma typ som Saltå kvarns i Järna.
Det enda som skiljer maskinerna åt är att det finns ett extra valspar i Saltå kvarns maskin. Kvarnen används idag främst som förvaringsutrymme och
snickarverkstad. Visningar arrangeras av undertecknad då och då.

Kvarnen användes förr främst för malning av gröpe (djurfoder) men senare även vanligt finmjöl. I samband med att de lokala lantbrukarna började att
transportera spannmålen till Odal (Lantmännen) så upphörde malningen. Detta skedde på 50-talet. Allt sedan dess har kvarnen stått oanvänd. Den
gamla kvarnrännan gjordes under krigsåren om och man kom sedermera att utvinna el med hjälp av en turbin. Även denna anläggning förföll på 60-talet
och är idag helt obrukbar.

	Här syns betongfundamentet med turbinen. Balken i förgrunden var ett stöd för turbintrumman av trä av vilken det i sin tur bara återstår några brädor och järnringar. I bakgrunden (under rampen) skymtar axeln till kvarnhjulet.
	Här syns drivhjulen på axeln till vattenhjulet. Remmarna är borttagna men skulle om dessa sättes på plats igen gå upp till valskvarn från det högra drivhjulet (i trä) respektive till kvarnstenarna (gröpkvarn) från det vänstra drivhjulet.
	Här syns drivhjulet till kvarnstenaqrna. Från drivaxeln (vattenhjulets) så överförs kraften till drivhjulet med hjälp av en bred rem. Man ser också säckväven varigenom det malda djurfodret fylldes i säckar.
	I detta trähölje finns kvarnstenarna och ratten i förgrunden användes för att ställa in hur fint det skulle malas. Själva sädeskornen kom uppifrån (juteväven ovan) ner i det som ser ut som en liten kälke på ovansidan för att där skakas ner i jämn takt ner till stenarna.
	Här ses nedre delen på elevatorn (se skovlarna nedan) som lyfter upp det grovmalda mjölet till övervåningen igen för att köras igenom valskvarnen.
	Elevatorskovlarna lyfte upp säden (grovmjölet) till översta våningen.
	Hela denna sikt hänger på stålvajrar som skakas av de tunnare svarta remmarna mitt i bild. Även denna del drevs alltså av kraft som överfördes via remmar från vattenhjulet. Mellan de runda järnringarna överst till höger uppe på sikten och i anslutning till "taket" fanns säckväv och det var här igenom som säden som säden (grovmjölet) kom via elevatorn för att sedan siktas ner i de små upphöjda lådorna på bägge sidor nedanför sikten. Också dessa var klädda med säckväv.
	Här ses en av dessa trälådor under sikten varigenom grovmjölet skakades ner till valskvarnen på mellanvåningen.
	Här ses valskvarnens grövre vals överst (under öppen inspektionslucka) och den finare valsen unders (utan skyddskåpa).
	I valskvarnen maldes mjöl för bakning och på bilden ses en del av maskineriet som trots lite rost är i funktionsdugligt skick.
	Här syns märkesplåten på valskvarnen. Den 1 juli 1875 grundades Maschinenfabrik und Mühlenbau av mjölnarsonen Gottlieb Luther i Braunschweig Tyskland. Det var Gottlieb son som kom att utveckla idén med valsar som malde säden och som sedermera kom att driva igenom patentet. Företaget var från början ett kommanditbolag innan det 1898 blev ett aktiebolag. På plåten kan man se att det står Aktiengesellschaft vilket är tyska för just aktiebolag. Denna inskrift betyder att maskineriet är tillverkat efter 1898.

	Alla drivremmar är av läder och knöts ihop för hand. På bilden ses en hemmagjord remhållare för att hålla remmen på plats. Antagligen torkade remmen och blev lite slakare med tiden varefter den lätt gled av drivhjulet. Jag vet att man förr använt sirap som smörjmedel på remmar för att de inte skulle glida av och det är väl inte omöjligt att man gjorde på något liknande sätt även här.
	Här syns en del av de äldre redskapen som använts vid kvarnen. De två svarta metalföremålen hör till det gamla sågverket och det nedre av dom användes för att skränka klingan. Vidare syns ett par buskliar, ett mätverktyg för att mäta tjocklek (på brädor), en barkspade osv.