Mälby Kvarn - ett stycke kulturhistoria!

De talrika fynden av stenyxor som gjorts i dessa delar av kommunen vittnar om att det funnits människor här länge. Området runt sjön har länge attraherat människor till
 trakten. Rester efter jägarfolk från stenålder finns på några håll och stenyxor grävs fram lite här och var i trakten kring Skundern (åtminstone norr om sjön). Alice i Malmvik 
(angränsande gård) sägs ha haft en "hink" med yxor liksom att en "praktyxa" ska  ha hittats i bäckravinen nedom kvarnen. 

(Tre stenyxor och ett beredningsverktyg (foto: Jukka Väyrynen)

Stenåldersverktygen ovan köpte jag på en gårdsauktion i trakten och sägs komma från trakten kring sjön Björken ca 8 km V Mälby Kvarn och kan väl fungera som 
exempel på forntida aktivitet i trakten. Från vänster räknat så är det tre olika typer av yxor emedan verktyget till höger är något man använde för att skrapa skinnen rena 
med vid beredning. Jag köpte verktygen för att de skulle bli kvar i trakten och de kommer att bli donerade till något lämpligt museum så småningom.

Från början har olika jägarfolk bott i denna del av skärgården som det faktiskt var under tidig stenålder. Fynd ifrån stenålderboplatser i trakten (Ekeby) vittnar om att det bland
annat jagats säl i trakten. När folk blev mer bofasta och började med viss odling så började man säkert att "mala" säd på olika vis. Vartefter tiden led så blev behovet att 
mala större kvantiteter störst på de större gårdarna som säkert var de första med fasta större kvarnanläggningar. Så var det nog även i vår trakt. Det är dock svårt att exakt
få reda på hur länge det funnits en kvarn på just denna plats.  Vi vet däremot att det funnits en kvarn här åtminstone från 1600-talet. 

Lite kvarnhistorik

I texterna nedan finns en hel del fakta som bland annat hämtats från Olle Meyers mycket trevliga uppsatser "Var låg kvarnarna i Lilla Malma" och "Var låg kvarnarna i Dunker" 
som publicerats i Malmköpingsortens Hembygdsförenings årsböcker från 2006 och 2007. Jag har vidare hittat fakta i NE och i diverse skrifter på nätet. Kartorna som visas på bilder
här nedan är alla kraftigt beskurna ur större kartblad och är att betrakta som endast fragment i syfte att endast visa hur kvarnen presenterats under årens lopp. Kartorna finns sökbara 
i sin helhet via Latmäteriets hemsida (historiska kartor).    

Det är svårt att exakt beskriva när kvarnar började att användas i hushållet. Förmodligen har man malt mellan stenar väldigt länge även innan man kom på en konstruktion där stenarna 
på något sätt kombinerats i en handkvarn. Under forntiden var det nog vanligt att man malde genom att man hade en skålformad och en cylinderformad sten där den senare rullades 
fram och tillbaka. Små handkvarnar som monterats på ett litet bord var nog det vanligaste sättet att mala på under medeltiden. Sådana handkvarnar användes säkert på sina ställen 
fortfarande in på 1800-talet. Under medeltiden blev det vanligare med större "mjölkvarnar". Vattendrivna kvarnar kallades för för mjölkvarnar till skillnad från sågkvarnar som var 
vattendrivna sågar. Det fanns tre olika typer av mjölkvarnar: bäckakvarnar, skvaltor och hjulkvarnar. Det som skillde de båda senare typerna åt var att skvaltan hade ett horisontellt 
liggande vattenhjul under kvarnen med en axel som gick rakt upp och drev "löparen" dvs den övre stenen (den nedre stenen kallades liggaren).

Denna typ malde ett grövre mer orent mjöl "torrmäld" som oftast användes till djurfoder "gröpe". Fördelen med skvaltan var att den inte behövde lika mycket vatten. I Mälby kvarn 
finns en lite modernare variant på denna kvarntyp. Hjulkvarnen hade ett kvarnhjul som stod på högkant dvs lodrätt. Denna teknik gav större kraft vid malningen men behövde också 
mer vatten. Mjölet från hjulkvarnarna blev oftast finare. Dessa kvarnar ombyggdes - i vissa fall - kring sekelskiftet 1800-1900 talet och framåt till turbinkvarnar med stålvalsar och 
elektricitet. 

När det gäller tekniken som under forna tider använts i de tidigare kvarnar som funnits vid Mälby kvarn så beskrivs i en kopia från 1804 av en text från skattlägningen av kvarnen 
1784 att den "/.../går med öfverfall höst och wåhr/.../". Med överfall menades att vattnet föll ner på hjulskovlarna ovanifrån. 

Under kronans kontroll

Under 1500 - 1600 talen hade kronan stora utgifter för de krig som vårt land var involverat i och få inkomstkällor. För att finansiera kriget mot Polen år 1625 infördes en så kallad 
"kvarntull". Alla som malde något skulle betala "skatt" för varje tunna mald säd till staten. Det var således viktigt för kronan att få kontroll över malningen. Från 1580 fick bara 
adelsmännen hålla sig med egna kvarnar emedan allmogen hänvisades till så kallade "odalkvarnar" där de mot en viss fastställd betalning fick sin säd malen. Det tycks dock ha 
förekommit mycket fusk då staten from 1627 förbjöd alla handkvarnar! Ett undantag tycks ha gjorts för präster och bönder som fick behålla sina handkvarnar och istället betala en 
avgift för vare person i hushållet över 12 år. From 1628 kan man följa inbetalningarna av denna avgift i så kallade kvarntullsmantalslängder. Denna avgift kom 1635 att bli allmän för alla 
stånden ock kallades då mantalspenning. År 1655 återgick man till så kallad kvarntull i vissa städer. Fram till 1815 betalades kvarntull av invånarna  i Stockholm, Göteborg och 
Karlskrona.

Enligt uppgift så kallades de mer kommersiella kvarnarna för tullkvarnar. Förklaringen till detta begrepp förklaras som att ägaren av kvarnen eller mjölnaren fick som betalning tulla 
på bondens mjölsäckar. Att det var viktigt med kontroll över dessa anläggningar framgår av en i Villåttinge härad 1627 hållen "thingh och stemma/.../ i ståthollarens Edle och 
velborne Holger von Skedings närvarilse/.../ och tå blef ransakat om alla Odalquarnar, squaltor och beckequarnar i hela häradt hvilka skola blifua och huilka som afskaffas och 
förstöras skulle". År 1697 fick en "Qwarn Commission" uppdraget att kartlägga och reglera antalet kvarnar i landet. I Malma noterades av kommissionen sex kvarnar.  Beskattningen 
av malningen vid landets tullkvarnar upphörde 1863. I en kungörelse nr 42 av den 14 juli 1835 föreskrives en utvidgad frihet att anlägga husbehovs mjölkvarnar under förutsättning 
av att inte uppdämningen skulle förorsaka skada eller men för andra.

Mälby kvarn

Mälby kvarn 1697 års kvarnkommission uppges att kvarnen fick stå kvar för husbehovsbruk "men inte till någon annan att mala".
Det fanns uppenbarligen en vilja att få bli "tullkvarn". Vid 1725 år särskilda skattläggning (?)  uppges "Räntan å denna quarn är ännu icke behörigen faststäld. I en kopia från 
1804 av texten från skattläggningen år 1784 av kvarnen, står följande:

    "Mählby Mjölqwarn belägen uppå Mählby Frälse Hemmans ägor, wid en bäck som ifrån Händö Sjön utfaller i 
    Sjön Skuldern (!), har för längre tid tilbaka blifvit inrättad med Ett par Stenar til torrmäld och nyttjad för eget Husbehof,
    men hermed? skattläggning nu blifvit sökt för intagande af tullmäld, denna Quarn som går med öfverfall höst och wåhr, 
    hafver ringa och osäker wattenstilgång, emedan den hitflytande lilla bäck går genom Händö Säteris ägor och hwars ägare,
    genom hos Härads Rättens utslag den 19. November 1750, fått förbud emot all updämning af berörda bäck, jemte 
    tilstånd at för samma ägares nytta, efter eget godtycke hålla wattnet updämt der åt då ringa tilgång deraf genom hastigt 
    afflott, eljest skulle göra den mindre bärande ; Ock hwilken Resolution ägaren af Händö Säteri herr Lieutenanten 
    wälborne Gustaf Silverbrand in Originale nu upgifvit, med påstående at wid denna sin lagliga rättighet hädanåt /härefter/
    som hittils. blifva bibehållen; I anseende hvartil Skattläggningsmännen , efter noga bepröfvande fant denna Qvarn til det 
    högsta uti årlig tullinkomst icke mera kunna afkasta än Sju och en half Tunna Råg: hvaraf, sedan 3/4 daler för Qvarnens 
    och dambyggnadens underhållande, jemlikt Skattläggnings Methoden blifvit af dragne, den återstående fjerdedelen utgör  
    he? Räntan, som tillika utsättes uti Jordeboks Ränta  1 Tna 28 kpr Tull Råg spec. 1.19.6 sålunda ….a befunnit och 
    skattlagdt, intyga 

    Paul von Jacobson               Goth. Wahlström               H. Holmstedt               Dan: Myreen

..  d det härstädes befintliga skattläggnings Instrumentet lika lydande , Betygar Spånga d. 16 April 1804 Jordeboks ränta

    1 Tna 28 kpr Tull Råg ā 36 ? specie 1.19.6 Sålunda ….. befunnit? och skattlagd, intyga

    Paul v. Jacobson              Goth. Wahlström                  H. Holmstedt                Dan. Myreen

    Med det härstädes befintliga  skattläggnings Instrument lika lydande,  betyga Spånga d. 18 April 1804

     And. Lundmark"

Det blev således inte mycket till skatt: 1 tunna och 28 kapper råg (motsvarande ca 293 liter). 
En tunna (torra varor)  = 2 spann = 56 kannor = 146,6 liter struket mått eller 164,9 liter fast mått (med råge).
En kappe (torra varor) - Enligt 1665 års regelverk: 1 kappe = 1/32 tunna (för torra varor) = 1/16 spann = 7/4 kanna = 4,58 liter.

From 1784 fanns alltså en "tull" (skatt) fastställd för Mälby kvarn och det blev således möjligt att börja mala för andra. Men av någon anledning så blev det inte så. Det kom att 
dröja till 1827 innan skatten blev helt fastställd.

Gamla kvarnstenar

Det finns ett par gamla kvarnstenar från kvarnen bevarade. En kvarnsten står som bordsyta på framsidan av bostadshuset vid Mälby kvarn. En annan sten finns i bitar
nedem kvarnen. Ytterligare en kvarnsten finns som del av éntretrappan till dunkers församlingshem. Denna trappa byggdes av två stenar varav den ena kom från Mora kvarn 
och var en gåva från Holmens Bruks AB. Den andra kom från Mälby kvarn och skänktes av byggmästare (?) J.E Ekström Mälby kvarn (ej Mölntorp). Enligt uppgift fick 
kördrängen vid Röhls gård Anton Zetterström uppdraget att med häst och vagn hämta stenen vid Mälby kvarn.

Mälby kvarn på historiska kartor

Efter tips av Olle Meyer letade jag igenom Lantmäteriets olika arkiv över historiska kartor efter sådana där Mälby kvarn fanns utritad. Dessa presenteras
i utdrag här nedan. 

1600-tal

I "Tabulla Geograpicha Öfver Doncter  Sochen" från 1678 finns "Mälb˙  qúarn"utritad.  Denna text på bilden ovan är från en annan karta (geografisk avritning) från 1678 som
finns att hitta i Lantmäteriets förteckning över historiska kartor. Texten lyder ungefär som följer: " Geographisch afriitningh öffwer Dünker Sochn ünder ett Pa (?): Stouat, med
Mahlma Sochn, Som efter föregående Register, uti Sin Chartha uthwijsar; finnsm Sina Sex Skilte Sochnegrändzar, Råar, och Röhr, till wattn, och Landh, med K˙rkisr, Adelige
Sätterier, Bondehemman, Strömmar, Qüarnar, Siogar och Skougar, med andra werk. etc. förfärdigat Anno 1678, "

Denna bild är ett litet urklipp från ovan nämnda karta och visar Mehlb˙ quarn (inringat) med en symbol som föreställer ett kvarnhjul. Observera att stavningen mellan byns namn 
och kvarnen skiljer sig! Sjön heter på den här tiden Skümmeln (Lacüs = sjö).

1700-tal

Denna karta är från år1720. MählbyQwarn är här lite "skumt" placerad i mitt tycke. Gränsen till Mählby ägor markeras med rödtoning varför kvarnen ser ut att hamna på 
Ekebys ägor vilken den aldrig tillhört. Sjön är på denna karta döpt till Stümden ( Lacus = sjö).

På denna karta från 1759 finns kvarnen utritad dock utan att något namn anges. Man kan också på bilden se att Gåsviken under denna tid benämts Malmkärsviken och att
det som på moderna kartor utritas som Orrviken är kallat Lergropviken.

På denna storskifteskarta från 1767 kallas kvarnen Mälby miölqwarn. På bilden kan noteras att viken närmast i sjön nu döpts om till Gåswijken. 

1800-tal

Denna karta är en storskifteskarta från 1813. Kvarnen är inringad men ännu finns ingen såg på platsen. Märk väl att det finns ett Mölntorp med för första gången på kartorna. 
Platsen för huset är lite märkligt placerad på kartan. Det förra huset som byggdes av Axel Enkvist på 1860-talet placerades just här. Den lilla mjölnarbostaden som fanns förut 
var mycket närmare kvarnen (miss av kartritaren?). 

Den här kartan är från 1881 och här kan nuvarande tomtlinje ses (a). Kvarnen och sågen syns rödmarkerat samt även på andra sidan vägen en liten stallbyggnad. Alldeles
ovanför kvarndammens vänstra del syns den gamla mjölnarstugan. Förutvarande Mölntorp syns också svagt rödmarkerat.  

1900-tal

Karta från 1921 då fastigheten friköptes från Mälbybönderna. Nuvarande boningshus är ännu inte uppbyggt utan byggdes troligen 1922. Av de röda byggnaderna finns 
numera bara kvarnen kvar. Sågen revs på 60-talet, mjölnarstugan revs under 70-talet. Av den lilla ladugården/stallet finns endast rester av grunden synliga. Det är mig 
okänt när den revs.  

Till Mälby kvarn tillfördes vid avstyckningen 1921 även det som kallades "mjölnaränga". Syftet med denna mark var att få lite åkermark att odla potatis på. Denna teg var
den närmsta åker som fanns till kvarnen på Mälby ägor varifrån avstyckningen gjordes. Marken tillhör ännu idag 2009 fastigheten är sedan många år helt skogbevuxen..